Tar vi oss nordost från det gamla Egypten hamnar vi i det område vi ibland kallar främre orienten, det vill säga det som idag är Libanon, Syrien, Jordanien, Israel, Iran och ibland också den Arabiska halvön. Här fanns tidiga kulturer och man har gjort intressanta arkeologiska fynd av rökelsealtare och olika rökelsekar, både i keramik och metall. De äldsta är ca 4000 år gamla.

Från Mesopotamien, som låg där Irak och Syrien ligger idag, berättas hur rökelse användes vid både ritualer och som medicin men också för rening och väldoft. Babylonierna offrade rökelse av cederträ, cypress, kalmus och myrten och doftande örter och det finns beskrivet hur kung Nabonidos ”fyllde templet med doften av rökelse”.

Staden Petra som ligger i nuvarande Jordanien var på 500-talet f.Kr handelscentrum och knutpunkt för handelsvägarna från söder och öster. Med karavanerna fraktades dyra och exklusiva laster och en betydelsefull handelsvara var rökelse. En av vägarna från den södra arabiska halvön kallades till och med ”Rökelsevägen” och med den kom framför allt olibanum eller frankincense och myrra.

Kanske är det den första födelsedagsgåvan vi kan läsa om när de tre vise männen bär fram guld, rökelse och myrra till det nyfödda Jesusbarnet. Rökelsen i detta fallet är olibanum eller frankincense och jämställs i värde med guld.

I nästa inlägg fortsätter vi österut till Indien där mycket av den rökelse vi använder idag har sitt ursprung.